Den vita rosen på graven - tecknet från lilla Thérèse att hon hade "hört" hans bön
Salvatore Cernuzio – Vatikanstaten
På ett litet marmorbord, under tavlor och ikoner, utanför hans privata lägenhet i Santa Marta, stod alltid en nyplockad vit ros. Den var symbolen för hans band till lilla Thérèse, Thérèse av Lisieux, den helgon som han alltid vände sig till för att be om nåd och till vars förbön han anförtrodde sina egna och andras svårigheter. Och sedan gravsättningen ligger en vit ros på en annan marmorplatta, på gravstenen från Ligurien med inskriptionen Franciscus i basilikan Santa Maria Maggiore, där påven Franciskus vilar. Det är inte ett konstnärligt val, utan ett val av kontinuitet och hängivenhet.
Den här blomman har följt Jorge Mario Bergoglio hela livet. Han själv berättade om den i sin intervjubok El Jesuita, skriven av de argentinska journalisterna Sergio Rubin och Francesca Ambrogetti, som då de beskrev biblioteket hos den dåvarande ärkebiskopen av Buenos Aires noterade en vas full av vita rosor på en hylla framför ett foto av den karmelitiska mystikern som dog 1897, bara 24 år gammal, och som kanoniserades av Pius XI och utnämndes till kyrkolärare av Johannes Paulus II 1997. ”När jag har ett problem”, förklarade den då blivande påven för de två journalisterna, "ber jag helgonet, inte att lösa det, utan att ta tag i det och hjälpa mig att acceptera det, och som tecken får jag nästan alltid en vit ros".
Det hände också i början av hans pontifikat, i september 2013 när han hade kallat till en bönevaka på Petersplatsen för fred i Syrien, som då riskerade att falla i ett blodigt konflikt. Under vakan lästes några stycken ur heliga Thérèse av Lisieuxs poesi och när han återvände till Santa Marta hade han fått en överraskning: en vit ros som en trädgårdsmästare plockat i Vatikanens trädgårdar.
Samma gåva fick påven några dagar efter att han hade skrivits in på Gemelli-sjukhuset för bilateral lunginflammation: en vit ros från helgonet, som hade skickats från hennes hus i Lisieux. Han hade den på sitt nattduksbord bredvid sängen. Även detta var ett ”tecken” på att Thérèse följde honom till sista stund.
