Kardinal Parolin: ”Må påven Johannes Paulus II välsigna den sårade mänskligheten"

Vatican News

När kardinal Pietro Parolin reflekterade över påven Johannes Paulus II:s sista stund för två decennier sedan mindes han de starka bilderna av en påve som omfamnade korset under Via Crucis, hans tysta välsignelse på påskdagen från fönstret med utsikt över Petersplatsen och den enorma folkmassa som samlats för att ta farväl av sin herde.

Vatikanens statssekreterare firade den heliga mässan i Peterskyrkan på eftermiddagen den 2 april, i närvaro av präster, ordensfolk och troende som samlats för att minnas den avlidne påven i en anda av tacksamhet och glädje.

”Världen förenades i bön när han överlämnade sig själv till Faderns barmhärtiga famn”, sade kardinalen.

Med utgångspunkt i Johannesevangeliet reflekterade han över den djupa tro som vägledde Johannes Paulus II under hela hans liv: ”Den som lyssnar till mitt ord och tror på honom som har sänt mig har evigt liv” (Joh 5:24). Denna övertygelse, sa han, var ett stöd för den framlidne påven i hans orubbliga uppdrag och fick honom att möta utmaningar med extraordinärt mod och trofasthet.

I sin predikan lyfte han fram den polske påvens djupa känsla av att leva under Guds blick och citerade hur han beskrev Gud som den ”förste seende” inför vilken allting blottläggs. ”Transparensen i hans liv inför Gud”, noterade kardinalen, ”var grunden för hans orädda vittnesbörd om sanningen, hans orubbliga försvar av mänsklig värdighet och hans outtröttliga proklamation av evangeliet.”

”Transparensen i hans liv inför Gud var grunden för hans orädda vittnesbörd om sanningen, hans orubbliga försvar av människans värdighet och hans outtröttliga förkunnelse av evangeliet.”

Gudomlig försyn

Ett centralt tema i predikan var Johannes Paulus II:s vittnesbörd av den gudomliga försynen i sitt eget liv. Kardinal Parolin påminde om påvens ord efter mordförsöket 1981 och noterade hur Karol Wojtyla såg sin överlevnad som en gåva från Gud, vilket bekräftade hans hängivenhet att tjäna kyrkan.

”Den gudomliga försynen har på ett mirakulöst sätt räddat mig från döden. Han som är den ende Herren över liv och död, han förlängde själv mitt liv och gav det på sätt och vis till mig på nytt”, skrev Johannes Paulus II i sitt andliga testamente.

Denna känsla av mission, sa Parolin, formades ytterligare av kardinal Stefan Wyszyńskis råd, som förutsåg hans roll i att leda kyrkan in i det tredje millenniet. Denna profetiska vägledning gav Johannes Paulus II den målmedvetenhet som kom att prägla hans pontifikat.

Var inte rädda

Heliga Stolens statssekreterare reflekterade också över påvens historiska roll i jubelåret år 2000.

”För Johannes Paulus II var Kristus historiens centrum och han uppmanade världen att återupptäcka dess mening i ljuset av Återlösaren.”

Johannes Paulus II:s uppmaning till kyrkan att ”ge sig ut på djupet” (Duc in altum) fortsätter att ge eko än idag och inspirerar påven Franciskus vision om en ”kyrka i mission”, säger Parolin. Som Johannes Paulus II skrev i Novo Millennio Ineunte: ”Var inte rädda! Öppna dörrarna på vid gavel för Kristus!”

Krig är alltid ett nederlag

Johannes Paulus II var en outtröttlig förespråkare för fred och mänsklig värdighet och hans röst ljöd till försvar för de förtryckta och i opposition mot krig. ”Även när hans ord inte hördes”, sa kardinal Parolin, ”förblev hans engagemang för fred orubbligt och förkroppsligade kyrkans profetiska vittnesbörd.”

Han påminde om hur Johannes Paulus II vädjade om att undvika krig och varnade: ”Krig är alltid ett nederlag för mänskligheten”.

Kardinalen avslutade med att vädja om Johannes Paulus II:s förbön. Som ett eko av påven Benedictus XVI:s ord under begravningsmässan för 20 år sedan, då de troende uppmanades att än en gång vända sig till honom, bad han ”Välsigna oss, helige fader Johannes Paulus II! Välsigna denna hoppets pilgrimskyrka, denna sårade mänsklighet som söker efter sin värdighet och kallelse, så att vi kan återupptäcka Guds barmhärtighet och kärlek.”