Sök

La Civiltà Cattolica 175 år La Civiltà Cattolica 175 år 

La Civiltà Cattolica firar 175 år. Påven: ”Intelligent tjänst för kyrkan"

Ett meddelande från Franciskus inledde 175-årsfirandet sedan tidskriften La Civiltà Cattolicas grundande. Kardinalstatssekreterare Parolin: Har alltid haft påvarnas stöd. Idag vågar ni öppna nya vägar och förmedla hoppets tecken i en värld som behöver dem.

Katarina Agorelius - Vatikanstaten

Jesuiternas tidskrift La Civiltà Cattolica firade 175 år den 1 april i Villa Malta i Rom. Firandet inleddes med uppläsning av ett meddelande från påven Franciskus, undertecknat den 17 mars på Gemelli-sjukhuset. Påven skriver att tidskriften under dessa 175 år har följt många generationer ”som en vänlig närvaro” och erbjuder ”värdefulla indikationer för att tolka världshändelser i trons ljus”. Hundrasjuttiofem år av ”intelligent tjänst för den Heliga Stolen och kyrkan”, i ”noggrann” respekt för sanningen, genom att ge utrymme ”för konfrontation och dialog”.

“bygga broar, vara närvarande vid gränser och vägskäl och gå in i den samtida kulturella dialogen”

God journalistik och foglig ödmjukhet

La Civiltà Cattolica är en av de äldsta tidsskrifterna som fortfarande ges ut. Den grundades den 6 april 1850 i Neapel på uppmaning av den salige Pius IX och tolkar historia, politik, kultur, vetenskap och konst i ljuset av den kristna tron, i samklang med påvens och den Heliga Stolens ståndpunkter.

Påven Franciskus skrev i samband med utgivningen av nummer 4000, att tidskriften är ”unik i sitt slag” och som därför har seglat ”på öppet hav” genom avgörande tider. I meddelandet för 175-årsfirandet, uppmuntrar påven till att fortsätta detta arbete ”med glädje, genom god journalistik som lyssnar på alla röster och förkroppsligar den fogliga ödmjukhet som gör hjärtat gott”.

175-årsfirandet av La Civiltà Cattolica i Villa Malta i Rom
175-årsfirandet av La Civiltà Cattolica i Villa Malta i Rom

Bland de närvarande vid firandet sågs politiker, ambassadörer och journalister, som kardinalstatssekreteraren Pietro Parolin; den italienska republikens president Sergio Mattarella; Italiens tidigare premiärminister Mario Draghi, kardinalerna José Tolentino de Mendonça och George Koovakad, respektive prefekter för dikasterierna för kultur och utbildning och interreligiös dialog; monsignore Paul Richard Gallagher, Vatikanens sekreterare för förbindelser med stater och internationella organisationer; monsignore Claudio Maria Celli, tidigare ordförande för påvliga rådet för social kommunikation (nu dikasteriet för kommunikation); och pater Antonio Spadaro, tidskriftens chefredaktör i över tio år och nu undersekreterare vid dikasteriet för kultur och utbildning.

Nuvarande chefredaktör jesuitpater Nuno da Silva Gonçalves och pater Arturo Sosa, generalföreståndare för Jesu sällskap inledde evenemanget med tal, som båda syftade till att minnas historien och berätta om den redaktionella och digitala förnyelsen av La Civiltà Cattolica, som har utökat sin läsekrets med nya utgåvor på sju språk.

Påvarnas uppskattning

Kardinal Parolin talade sedan om hur tidskriften har varit ett verktyg för ”popularisering” och ”bildning”, för att ”hjälpa läsarna att få en kristen vision”. ”En identitet som bibehållits fram till idag”, påpekade Parolin och betonade den nära kopplingen till påvarnas läroämbete i dess olika former, sprider det, tolkar det och gör det tillgängligt. Även påvarna, sade kardinalen, har följt arbetet med förfrågningar och förslag i tidskriften som, efter år av ”omedgörlighet” och ”polemik”, har blivit en värdefull plattform för att förstå Andra Vatikankonciliet. Det var den helige Johannes XXIII som bad dåvarande redaktör, pater Roberto Tucci, att tidskriften skulle göra konciliets arbete känt för allmänheten. Tidskriften anpassade sig därmed ”till tidens tecken och dialogen med en sekulariserad kultur”, påpekade Parolin. Han påminde också om Johannes Paulus II:s och Benedictus XVI:s uppskattning, som dock alltid ”betonade sanningens företräde”, och om påven Franciskus uppmuntran, som vid ett möte med skribenterna uppmanade till att ”bygga broar, vara närvarande vid gränser och vägskäl och gå in i den samtida kulturella dialogen”.

03 april 2025, 08:44